BLOPPIS IGEN
Funderar på att ha en ny bloppis i helgen, håll utkik för denna gången är det fasta priser. Så först till kvarn!
TAND TVÅ
Upptäckte precis tand nummer två! Vega tog mitt pekfinger och körde in i munnen och jag babblade såklart om att jag kände hennes “bissing” och sen tog hon ett ordentligt tuggtag och jag ryckte ut mitt finger. Aj aj aj!
Försökte kika lite hur högt upp tanden kommit och då upptäckte jag bissing nummer två!!!
Min lilla tjej, knappt 5 månader har redan fått två tänder!!!
EN DUKTIG MAMMA
Idag har jag varit en sån där duktig mamma som TAR sig tid att laga egen purémat till sitt barn. Tänkte på hon Mickan från Solsidan när jag stod och pressade ut ärtan ur sitt skal. Jag tror inte jag kommer vara så duktig i längden, utan vill nog mest testa. Gjorde även potatispuré. Och imorgon tänkte jag göra morots. Självklart blir det billigare i längden, men om jag skall göra Vegas mat, får det göras när mannen är hemma. Har precis blivit klar och hela köket ser ut som om någon har slängt in en bomb där…haha. Hade ju hoppats på att Vega skulle sova längre, men nejdå. Klart fröken skall vara med mamma i köket och greja.
Att pressa ärtor var ju inget roligt, tog mig säkert en timme att få ut alla ur sina skal (då är Vegas stök inräknat). Sen körde jag dom med stavmixern tillsammans med lite rapsolja, vatten från koket och lite bröstmjölk. Samma med potatisen. Men där måste jag ha gjort något fel, för det blev som tapetklister… HAHA! Bättre lycka nästa gång kanske, eller aldrig mer potatis.
Tar gärna emot fler tips på vad för puréer jag kan göra.
Imorgon skall hon få testa ärtpurén och sen skall hon få bananpuré, uppblandat med lite katrinplommonpuré som jag köpt färdig till efterrätt. Vi får se vad hon tycker om det!
LCHF
Oj oj oj… Den nya innegrejen är att äta rätt med LCHF metoden. Och ja, jag skall väl erkänna att jag är rätt nyfiken på vad det är. Det är många som skriver och lägger upp bilder på deras måltider osv. Själv laddade jag ner en app med några LCHF recept och det ser ju riktigt gott ut, men…. Jag kan ju inte äta kål eftersom jag ammar och Vega är känslig för det.
Har läst lite snabbt att man bara ska äta frukt och grönt som växer ovanför jorden. Detta innebär att jag inte får äta några rotfrukter eller frukt!!!!! Hur skall jag kunna klara av en vardag utan FRUKT??? Jag som älskar blodapelsiner, clementiner, melon, persikor och bananer.
Jag tänkte iallafall ge detta ett försök med start på måndag eftersom jag hatar min kropp just nu. Jag har aldrig tyckt om min kropp, men när jag nu ser på bilder innan jag blev gravid så ser jag ju att jag hade en kropp som alla andra. Men nu har jag en mage som är lika stor som om jag var i vecka 16, mina lår, höfter och rumpa är lika stora som ett höghus och jag skäms.
Alla sa till mig att jag skulle gå ner mina gravidkilon så fort jag börja amma, men inget har hänt. Så nu skall jag ge denna LCHF metoden en chans.
Malou “Efter tio” hade gästen Alexandra Zazzi (Kock och krögare) på besök idag som berättade lite om just LCHF och om för och nackdelar med metoden. Klippet kan ni se HÄR.
Så på måndag morgon är det jag som sitter i köket med en kopp kaffe UTAN socker….. Gaaah!
Tipsa gärna om bra sidor med recept och annat ang metoden. Jag är nybörjare och behöver all hjälp! Själv hittade jag DENNA sida för just nybörjare och den skall jag skriva ut i helgen och stoppa ner i väskan så jag vet vad jag skall handla och låta bli att handla.
SHOPPING
Såg att ellos hade rea på lite sommarkläder. Så jag passade på att lägga en beställning till Vega. Blev inte bara rea, men mycket fint! Och jag hade lätt kunnat spendera många tusenlappar till Vega på bebisavdelningen.
VEGAS FÖRSTA TAND!
Stackars Vega har åkt på en riktig förkylning. I tre dagar har hon varit sjuk nu och jobbigast har vi haft det på natten då hon bara sovit varannan timme. Hon skriker när hon vaknar, som om hon har mardrömmar och är nästan otröstlig. Har inte velat dricka någon ersättning, utan vill bara ha “tutte”. Idag fick jag använda nässugen för att få ut snoret så hon kunde andas ordentligt. Och hon skriker ju som en stucken gris så fort jag kommer nära hennes näsa.
Och nu under kvällen tog hon tag i mitt finger och körde in det i hennes mun… AJ! Kändes som att jag skar mig på något och började leta vad hon fått in i munnen. Men hittade inget, så jag började känna med pekfingret och kände då att där var något vasst i underkäken. EN TAND!!!!
Vega har fått sin första tand… Kanske därför hon varit extremt jobbig. Så jobbig att jag inte orkat blogga. Tur det har varit helg så älskling har kunnat hjälpa mig. Jag har tagit nätterna, och sen fått sovmorgon. Men inatt hoppas vi på att hon sover bättre eftersom det känns som att hon är på bättringsvägar.
Själv börjar jag få riktigt ont i halsen… Så ska krypa ner i sängen nu tänkte jag.
TACK FASTER BIRGITTA
Idag kom det ett stort paket till Vega på posten. Och i låg ett brev från min faster om att hon hade stickat en kofta och mössa till Vega och att hon skickat med två förkläden som hon sydde till mig när jag var bebis. Tyvärr kunde jag aldrig ha dom på mig eftersom jag hade en sådan Von Rosenskena runt höfterna. Men vad synd, dom var ju jätte fina. Och vad synd att Vega är så stor så att inte hon kan ha dom.
Sen hade faster även skickat med en fin rosa klänning tillsammans med en vit body till Vega från märket Petter och Kajsa. Riktigt fin, tyvärr glömde jag ta kort på den. Men ni lär se den på henne snart.
Tack så hjärtligt faster!!!
TUSEN TACK
för era fina kommentarer och er omtanke! Jag har inte klarat av att gå in och läsa alla för ens idag. Och jag hoppas att ni har förståelse över att jag inte kan gå in till alla och tacka.
Men jag är verkligen glad över att så många har tagit sig tid att skicka en hälsning till mig.
Det är väldigt tyst här hemma efter Bella, och ofta på kvällen när jag skall gå och lägga mig så kommer tårarna. När inte Vega tar min tid, vilket har varit till både fördel och nackdel.
Idag slängde jag Bellas koppel, men jag har fortfarande inte klarat av att ta bort hennes liggplats, matskålar och hennes leksaker. Det får ta den tid det tar.
Vi har börjat höra henne här hemma. Idag hörde min man henne gå i trappan, jag hörde henne gäspa igår. Hon var expert på att gäspa högt. Och samma dag hon somnade in hörde jag henne i hallen. Så det känns skönt att hon är här hos oss.
Tack än en gång!
SAKNADEN GÖR ONT
8/9-01 – 17/1-12
Det gick inte att rädda min fina hund. Hon hade inte ätit på flera dagen och var därför undernärd och veterinären tyckte att det bästa för henne var att få somna in. Jag trodde aldrig att vi skulle behöva avliva henne och bad därför min man åka ner med henne till veterinären för att ta lite blodprover. Men redan efter 30 min ringde min mobil och när jag såg att det var min man så förstod jag vad som skulle ske.
Men skrek ändå när han sa att Bella skulle bli tvungen att avlivas och att han var på väg hem för att hämta mig.
Hela vägen ner till djursjukhuset forsade tårarna längst mina kinder och jag kunde bara tänka på allt fint jag haft med Bella. När vi väl kom fram satt hon helt ensam inne på ett rum med en färdig nål i armen. Hon kom fram till oss och det kändes som att hon gillade att vi alla var samlade.
Veterinären kom in och jag fick skriva under att vi ville vara med när hon skulle somna in och att hon sen efter skulle brännas. Där efter kom veterinären in med två ljuslyktor och släckte sen ner i rummet.
Vi satte oss alla ner på golvet och Bella la sitt huvud i mitt knä, sen kom veterinären in och frågade om vi var redo. Hon sprutade först in ett lugnande medel och Bella reste på huvudet och såg sig om att vi alla var där. Där efter fick hon två sprutor och det gick fort. Efter ca 30 ca slutade hennes hjärta slå. Hon låg fortfarande och tittade på mig, och hon såg så fridfull ut.
Kl 16.50 somande vår älskade Bella in och det gör så fruktansvärt ont. Tystande och saknaden går inte att beskriva. Vi har bestämt att inte ta bort hennes saker än. Jag vill inte känna att vi städar bort henne än.
Jag hoppas hon kommer och hälsar på oss, för det gör så ont.
När vi kom hem och jag ställde mig i köket för att laga mat så kändes det som att hon stod bakom mig. Men så brukade hon göra. Hon låg alltid ute i hallen och kikade in i köket för att se om jag tappade något gott hon kunde mumsa på senare.
Gud vad jag saknar henne, min bästa vän, min bebis, min glädjespridare, min kelegris, vår älskade familjemedlem!
Jag skall försöka gå och lägga mig nu.
Och tusen tusen tack till alla er som önskade oss lycka till idag, och för er omtanke!!!
KANSKE BELLAS SISTA DAG.
Den 9 september 2001 köpte jag och min dåvarande sambo Bella tillsammans. Vi valde just henne för att hon var den enda som kom till oss när vi var och hälsade på alla valparna. Bella blev genast min lilla bebis och jag gjorde allt för henne och har alltid fått så mycket beröm över hur snäll och väluppfostrad hon är.
För två veckor sen blev Bella sjuk och vi köpte en pasta som hon skulle bli bra av. Veterinären trodde att hon hade fått en magbakterie. Efter helgen började hon äta sin mat igen som hon spytt upp hela helgen. Helgen där efter blev hon dålig igen och åt bara kokt ris och vatten. På söndagen vaknade vi av att hon ville ut på natten. Och när hon sen kom in tömde hon hela vattenskålen. Morgonen där efter ställde vi ner nytt vatten som hon tömde i ett svep. Jag började söka på Google och såg då att hundar som drack väldigt mycket vatten kunde ha livmoderinflammation.
I fredags när Sigrid kom in efter en promenad med henne så verkade allt bra, tills hon spydde en j*vla massa vätska och vi alla fick panik här hemma. Ringde genast till veterinären, men de hade inga läkare inne som kunde titta på henne. Fick ringa till Blå stjärnan i Göteborg. Men de bad oss att ha uppkik och fortsätta ge henne risbollar och försöka ringa vår veterinär på måndag igen. Hon trodde också att Bella fått livmoderinflammation, men att hon skulle överleva helgen. Det kom sen fram att Sigrid hade råkat ge henne en hel skål med vatten. Ska typ bara ha 3-5 dl i timmen.
Idag ringde jag veterinären och berättade om helgen. Vi fick en tid imorgon kl 15.30 och vi vet inte vad som kommer hända. Men vi har blivit förvaranad att det kan handla om en avlivning. Kanske inte imorgon om de nu skall ta massa prover, men vi vet inte än. Vi har diskuterat här hemma hela helgen och insett att en avlivning nog är det bästa för henne. Hon är ändå 10 år, gick igenom en stor canceroperation för snart två år sen. Och då sa de ändå att hon ev bara skulle leva ett år till, och nu har det gått två.
Jag vill helst inte dra ut på det heller. För lider hon skall hon få somna in tycker jag. Även om jag inte vill, hon är ju fortfarande min bebis. Men jag kan inte vara egoistisk och bara tänka på oss/mig.
Få som tårarna sprutar just nu… Att förlora en vän som alltid funnits där och vait så otroligt snäll som Bella är jätte jobbigt. Jag fasar för att se henne somna in, plocka bort hennes saker här hemma och inte länge höra och se henne…
Men nu får vi först se vad dom säger imorgon och så håller vi tummarna för henne!
Älskar dig!
